2011-03-03

Dumt...
Dumt, dumt, dumt, dumt, dumt...
Jag försökte stå emot... Jag va tuff! I 2,5 sekund... Det gick inte!! :P
Det drabbar bara mig själv, å jag struntar i det! Jag trevvlas ju nästan ihjäl!! ;)
Å man lever ju bara en gång, så varför inte göra det rejält?!
Jag blir såå jävla glad... Jag blir varm inombords å jag ler hela tiden!
Å att höra din röst, höra hur du mår och att du berättar... Jag tycker det är helt fantastiskt!! :)
Jag önskar att jag va lite mera lik Peyton...
Vänta... Vänta... Vänta... Åsså plötsligt, kommer Jake där med sin ögonsten i famnen...
Jag skulle INTE säga nej!!
Men just ja,det var ju på film! :) Verkligheten är ju nåt helt annat...


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Ullis

~ make your own happiness, live & love

RSS 2.0